Datoriserad
Du ska veta att jag blev bortskämd i helgen. Det var verkligen som att bo på hotell (tror jag). Så fort jag bara nosade lite på farfar och sedan gick ut i hallen, så gick han ut med mig. Där dom bor är det så mycket att lukta på så man skulle kunna gå där hela dagarna. När husse och matte kom för att hämta mig hade vi varit ute jättelänge. Farmor hade till och med börjat bli orolig för farfar hade sagt att vi bara skulle gå en liten sväng eftersom vi hade gått en promenad alldeles innan. Men jag gick och han följde med så det blev längre och längre. Men vad glad jag blev när matte och husse kom. Å så trött jag var när vi kom hem. Borta bra men hemma bäst.
Nu ska jag berätta en annan sak. Matte sitter ju ofta vid datorn. Ja, det gör husse med, fast inte lika mycket. Matte jobbar eller hjälper mig att blogga eller nå´t annat, vad vet jag. Men i vilket fall så fick jag se att det låg en sådan där liten plutt i hallen som man stoppar in i datorn. Jag tror att hon kallar det för usb. Jag tänkte att om jag tar det kanske jag kan blogga alldeles själv så jag gjorde flera försök... efter ett tag så började jag fundera om det verkligen var så bra... jag var ju inte vid datorn utan i hallen och plötsligt var det där usb:t i flera delar. Jag kände på mig att detta inte var riktigt som det skulle och när matte kom hem kände jag mig lite skamsen för jag märkte på henne att nu stod det inte rätt till. Hon blev inte arg. Men jag såg att hon inte var särskilt glad heller. - Jag hoppas bara att Simon hade sparat sina foto från Österrikeresan på datorn, sa hon. Oj oj, tänk om jag hade förstört något nu? Men det löste sig. Han hade sina foton som tur var. 
Hej Charlie,
Jag förstår med anledning vad som hänt att du tror att du har det taskigt med minnet. Det är, som jag ser det, den enda anledningen att försöka äta upp ett USB-minne. Men vet du jag tror inte att det hjälper. Du förstår det funkar bara om man är en dator, och det är inte du. Du är en Tollare och det kan i sig kan vara en anledning till att du gör som du gör. Men jag skulle inte skylla på det om jag var du. Det är bättre att låtsas som inget hade hänt, att den bara låg där och liksom bad att jag skulle undersöka den och då gjorde jag det. Det var inte meningen att jag skulle bita i den så hårt men den ville inte öppna sig och visa hur den såg ut där inne. Jag trodde att det kunde ju vara ett sätt för mig att få ett större minne så att jag t.ex. kunde lära mig mer saker och kanske ännu snabbare än vad jag kan nu. Så skulle jag ha gjort Charlie, jag tror att dom hade gått på det eller vad tror du? Nu ropar husse på mig så jag får sluta för denna gången.
Vi hörs
Mascot + de övriga på Svanbergsgården
Hej Charlie!
Du är ju lika teknikintresserad som mig, fast vi är ju syskon så det är ju inte så konstigt egentligen.
Här brukar dom säga att jag inte alltid lyssnar på dom och en morgon passade jag på att ta Helens hörapparat. Tyvärr hajade jag inte hur den funkade, provade allt möjligt och tillslut var den i massor av delar..... Det var inte så lyckat, MEN jag lämnade kvar batteriet. De blev kanske inte glada på mig, men Helen fick tack och lov en ny. Annars hade man nog fått mindre mat en tid framöver. Ibland säger dom att det är tur jag är söt, fattar inte vad dom menar. Men det är nog samma sak med dig, dom älskar nog dig ändå även om vi är busiga. Fattar dom inte att vi önskar oss lite teknikprylar när vi snart fyller 1 år???
Massor med kramar från din syrra Z
Övriga flocken hälsar också till dig och din familj!!
Hej Mascot och Z!
Jag kan tänka mig att vi är ganska lika. När man är nyfiken på saker, vad det än är, så måste man ju utforska dom och se vad som kan finnas i och så... Oftast springer jag fram till husse eller matte och visar det jag tänker undersöka, men det är ju inte så lätt om det inte är någon hemma. Matte brukar också säga till mig att det är tur att jag är så söt. Då tittar jag på henne med min allra bästa "jagälskardigocksåmatte-blicken" och sedan är vi sams igen.
Hoppas att vi träffas snart. Matte har sagt att vi ska få en spruta och fotografera höfterna... kan bli spännande.
Längtar efter er!
Tusen kramar från Charlie
