Bortresta
Min husse och matte har varit borta hela helgen. Det tycker jag är ganska taskigt. Det är ju på helgerna jag verkligen kan umgås med dom hela tiden. Jag har ju inte varit själv hemma så klart. Simon har ju varit hemma och hans gosiga tjej. Vi har gått på promenad och jag fick sova hos dom, i sängen! Det får jag aldrig hos husse och matte. Fast det vill jag inte heller, så det så!
Malin och Daniel kom på söndagen. Då var vi också ute och gick. Det var kul. När husse och matte kom hem tänkte jag först vara lite sur, men det kunde jag inte. Jag blev så glad, så glad. Det blev dom också. Dom hade längtat efter mig lika mycket som jag hade längtat efter dom. Nästa dag var vi i skogen och dom hann gömma min trasa (det som dom kallar spår) innan det blev mörkt. Jag kände precis var matte hade gått och hittade trasan direkt. Då fick jag goda godisar :-)
När matte och jag var i stadsparken igår så gick jag jättefint sa hon. Hela vägen hem kunde jag gå fot. Ja, hon kallar det så när jag går precis bredvid henne. Då är hon glad minsann! Det är bra att göra henne glad för då får jag alltid något gott. Den här gången var det lite goda ostbitar :-)
Nu har jag fyllt 8 månader. Jag tycker själv att jag är ganska stor nu. En ung man, faktiskt. Matte säger att jag inte är så odräglig längre heller, utan att det börjar bli lite hyfs på mig. Jag tycker att det är hon som börjat hyfsa till sig. Nu har hon lärt sig förklara vad hon menar när hon vill att jag ska göra olika saker. Det är inte alltid jag har förstått det innan.
Malin och Daniel kom på söndagen. Då var vi också ute och gick. Det var kul. När husse och matte kom hem tänkte jag först vara lite sur, men det kunde jag inte. Jag blev så glad, så glad. Det blev dom också. Dom hade längtat efter mig lika mycket som jag hade längtat efter dom. Nästa dag var vi i skogen och dom hann gömma min trasa (det som dom kallar spår) innan det blev mörkt. Jag kände precis var matte hade gått och hittade trasan direkt. Då fick jag goda godisar :-)
När matte och jag var i stadsparken igår så gick jag jättefint sa hon. Hela vägen hem kunde jag gå fot. Ja, hon kallar det så när jag går precis bredvid henne. Då är hon glad minsann! Det är bra att göra henne glad för då får jag alltid något gott. Den här gången var det lite goda ostbitar :-)
Nu har jag fyllt 8 månader. Jag tycker själv att jag är ganska stor nu. En ung man, faktiskt. Matte säger att jag inte är så odräglig längre heller, utan att det börjar bli lite hyfs på mig. Jag tycker att det är hon som börjat hyfsa till sig. Nu har hon lärt sig förklara vad hon menar när hon vill att jag ska göra olika saker. Det är inte alltid jag har förstått det innan.
Kommentarer
Trackback
