Hundhelg

Nu ska jag berätta något för dig! Det har hänt ett par gånger att jag har fått ligga i soffan i stugan. Jag tror att det är nu när det har varit lite kallt och husse och matte tycker att det är synd om mig som ska behöva ligga på golvet. Jag tycker att det är dödsmysigt! Nu fick jag faktiskt ligga i soffan när matte och husse tittade på TV.



Sedan när vi skulle gå upp och sova så följde jag som vanligt med upp och la mig i min säng. Men jag kunde inte släppa tanken på soffan som är så mysig, så när matte och husse hade somnat tassade jag försiktigt ner och la mig i soffan. Men när jag sov min allra goaste, djupaste sömn så där gott utfläkt på rygg, står plötsligt matte bredvid mig. VA! Jag hade inte hört henne! Vad skulle hon upp och vandra för mitt i natten? Eftersom jag hade sovit så tungt hade jag inte hört att hon kom, hade jag gjort det hade jag naturligtvis hoppat ner. Men nu viftade jag lite lätt på svansen som ett "hej, kommer du nu... sorry..." Men hon blev varken arg eller sur, hon sa bara "jasså du tar dig friheter du" sedan gick hon och la sig igen. Jag låg lugnt kvar...

Idag har jag haft en jättebra dag. Först gick vi på stranden vid hundbadet. Tyvärr var inte Nemo hemma så vi kunde inte träffas och busa. Men jag träffade en tjej som hette Jenna och var jättlik Luna. En supertjej kan man säga. Hon hade varit i och badat, men jag tyckte det var för kallt. Jag hoppas att jag träffar henne igen, för hon var rolig att busa med.





Inte nog med det. På eftermiddagen innan vi skulle åka hem, åkte vi ut till Grötvik för att träffa James och hans familj. Jag kände direkt igen mig när vi körde in på området och skrek åt husse att han skulle skynda sig. Och kan du tänka dig, när jag klev ut ur bilen så var det inte bara James utan också ingen mindre än Yatsie. Så glad jag blev! Men James trodde nog att det är hans tjej nu för han försökte mopsa sig mot mig. Men när han förstod att vi kunde ha roligt alla tre och att jag inte tänkte ta med mig Yatsie hem så hade vi jätteroligt!


Han är för rolig, James...


Dom badade i dammen, men det ville inte jag...


Vi jagade Yatsie som hade pinnen...


Hon är en riktigt busig och rolig tjej...


Här är vi alla tre, James, Yatsie och jag...

Det här blev en riktig hundhelg!

På stranden

Äntligen – mitt underbara Halmstad! Vet du vad det första är som jag gör när jag kommer hit? Jo, jag skannar av vår trädgård och sedan rusar jag in och ”kör” nosen på den goa runda mattan i rummet. Det är liksom en ritual som jag bara måste göra när jag kommer till ett ställe som jag älskar. Jag är sååå lycklig över att vara här.

Men en sak som matte och husse inte tycker är så OK är att dom tycker att jag har börjat skälla för mycket. Visst, jag vet att jag gör det, men det är ju så att nu är jag vuxen och har liksom blivit familjens överhuvud (!) och måste ta hand om och skydda de mina. Det är därför som jag talar om så fort någon kommer i närheten av vårt hus både hemma och i Halmstad. Nu har jag återigen fått på mig det där jobbiga halsbandet som sprutar citron när jag skäller, det är inte så kul. Men jag känner ju igen våra grannar så dom ska jag låta bli att skälla ut när dom går förbi. Men kommer det någon okänd så…

Igår var vi på stranden, det var sååå länge sedan, vad jag har längtat! Det var knappt inget folk alls och jag fick springa lös hela tiden. Men jag badade inte för det var alldeles för kallt. Nu hoppas jag få träffa mina kompisar så vi kan busa på stranden. 

 

När vi gick runt Västersjön sist, hade matte med sig en boll. Jag älskar bollar. Hon kastade och jag hämtade. Sedan fick jag bära bollen nästan hela vägen. Det var lite jobbigt när man skulle nosa på allt gott samtidigt, men jag skulle för allt i världen inte släppa bollen, då kanske jag inte hade fått tillbaka den igen. När vi var på stranden igår hade matte också tagit med sig en boll, men hur jag än fjäskade för henne och gick fint vid hennes sida, så fick jag den inte. Jag undrar varför? Du är bolltokig, säger hon! Hhmmm…

 

 


Skruv lös!

Äntligen! Du anar inte vad jag har längtat! Två dagar i rad har vi gått runt Västersjön. Det är så härligt. Under hela vintern, nästa i alla fall, har vi "bara" gått i våran skog här hemma. Men nu är det ingen is och halka kvar runt sjön så vi kunde gå där. Fast matte har nog fått snurren tror jag, för igår fick jag inte springa lös en enda gång... det får inte hundar från den första mars och ända till hösten, sa hon, det är lag på det! Inte kan hon väl mena att jag inte ska få springa lös på hela sommaren. Men hon lurades nog för idag när vi gick runt sjön igen, så fick jag faktiskt springa lös. I och för sig så kanske det var för att husse var med, eller möjligtvis för att det inte var en enda själ där mer än vi.

Det roligaste var i alla fall att jag fick leta efter min apa. Det var husse som gömde den och jag tog upp lukten av hans fotspår och klockrent snosade jag fram till apan. Det är jättekul, fast man blir lite trött efteråt.

Idag var Gaston förbi vårt hus och ville att jag skulle komma med ut, men matte hade inte kommit hem från jobbet än, så jag kunde ju inte komma ut. Tror du jag var sur eller? I morgon ska nog Gaston följa med till skogen, det blir roligt. Jag har längtat efter Gaston ända sedan han var här.

När vi kom hem från sjön, skulle husse laga mat och matte skulle dammsuga. Dammsugaren lät så konstigt så hon plockade isär den. Den är alldeles full med hundhår, sa hon. Och det kommer inte från mig och det kommer inte från husse... och så blängde hon på mig! Vad tror hon då, har man päls så har man... men så hittade hon en skruv som hade hamnat i kläm någonstans och låg och skramlade. Jag blängde tillbaka på henne och tänkte - att den kom inte från mig i alla fall, men jag vet nog vem det är som har en skruv lös i den här familjen...! När hon hade fått bort skruven fortsatte hon att städa och varken hon eller jag blängde mer på varandra. Sedan fick både jag och hon härligt kvällsmat. Jag tycker att hon är rätt OK faktiskt.

RSS 2.0