Lurad

Jag tror att min familj är lite konstig... nu är det grejer precis överallt. Jag har förstått att det är för att Simon ska flytta och att det är både hans och Hannas saker som är nerpackade i säckar, kassar och stora lådor. Men det jag inte kan förstå är varför husse och matte mitt i allt detta flyttstök har rivit ner alla saker på väggarna i hallen och dessutom håller på att måla där! Om jag har tolkat det rätt så ska vi inte bo kvar i det här huset!? MEn jag vet inte, jag kanske tar fel. För varför ska dom hålla på och göra fint om vi ändå ska flytta? Och mitt i Simons flytt och allt! Hhmm...

Idag har jag i alla fall träffat en jättesöt Tollartjej som heter Reggi. Vi sprang uppe i hagen och hon var jättekul att springa efter. Hon var inte särskilt intressrad av mig, men det kanske man kan förstå, hon var sju år. Jag är ju inte ens två :-)

Men jag ska berätta något annat. Igår gick vi runt Västersjön, husse, matte och jag. Rätt som det var fick jag nos på något mycket gott. Kunde inte låta bli att pila iväg in i skogen. En bra bit på väg ropade matte plötsligt HALLÅÅÅ - HEEEJ!!! Åh herre gud, vem kom nu då, tänkte jag och tvärvände. För jag är ju hiskeligt nyfiken på om det är någon som jag känner som vi kanske möter på skogsvägen. Men hör och häpna, inte en enda kotte! Fy sjutton vad taskgig hon är ibland. Jag tror helt enkelt hon lurade mig! Jag glömde faktiskt bort det där som luktade gott och gick precis bredvid husse och matte hela vägen tillbaka till bilen.



Fiskkompis

Vet du? Vi har skaffat ett husdjur. Eller egentligen är det inte vi. Det är Simons tjej som har tagit hit sitt husdjur  nu när dom har packat hennes grejer. Dom flyttar ju nästa vecka och fram tills dess är dom här mest. Men, i vilket fall så var jag så nyfiken på det där husdjuret som dom hade placerat på vardagsrumsbordet bara för att jag inte skulle kunna kolla på det?! Men då tänkte jag att jag måste ju i alla fall veta vad den får för mat! Så jag fick tag i en liten burk med rött lock som måste vara mat. Det tog ett tag innan jag fick upp locket, men till slut gick det. Men fy! Det var ju nå´t illaluktande pulver, smakade inte alls gott. När matte kom hem undrade hon vad det var för smul i hela hallen. Då tänkte jag, jag har nog gjort nå´t som jag inte borde. Men varken matte eller Hanna var arga på mig. Numera står det konstiga husdjurets mat utom räckhåll för mig.


Soffliggare

I helgen var vi i Halmstad igen! Du må tro att det blåste! Jag trodde att jag skulle blåsa bort när vi gick på stranden. För det var vi tvungna till i alla fall. På kvällen var husse och matte på någon slags fest. Jag tyckte att det var rätt skönt att få vara hemma själv. För vet du vad? Jag passade på att inta soffan. Jag fick ju ha hela för mig själv. Jag tänkte att nu kommer dom att vara borta länge för dom hade så mycket mat och dricka med sig när dom gick. Men tyvärr kom husse hem efter en ganska kort stund. Jag hade precis somnat till sådär hårt så jag hörde först inte att han kom. Alltså! Han kom på att jag låg i soffan!!! Men han blev inte arg. Han bara sa att jag var en riktig buse och ögontjänare (vad nu det är) och att jag skulle hålla mig på mattan i stället. Men jag hoppade faktiskt upp där igen när han hade gått. Det var sååå mysigt!

På rymmen

Inte trodde jag att jag hade saknat Halmstad så bara efter två veckor. Men så mysigt jag tyckte att det var att komma dit i helgen. Först trodde jag inte att vi skulle åka, för matte var sjuk förra veckan och var hemma både torsdag och fredag, så hon ville inte åka till Halmstad på fredagen. Men på lördag sa hon att kunde lika gärna ligga där och snora som här hemma. Och så blev det. Vi åkte på lördagen.

Men vad konstigt det var när matte var hemma mitt i veckan och inte ville göra nå´t. Första dagen fattade jag ingenting! Hon var uppe som vanligt och åt frukost och sen gick hon och la sig igen. Det brukar hon aldrig göra. Hon gick inte ens min morgonpromenad med mig. Jag var bara ute i trädgården en stund. Jag gick och hämtade min boll, den där handbollen som jag har fått av Simon, och la den hos matte i sängen för att muntra upp henne lite, men hon sa bara att hon inte orkade leka med mig. Efter ett tag fattade jag att det var något som inte stämde och då sa hon ju också att hon var sjuk. När man är sjuk orkar man inte leka och det kan jag ju förstå.

Nästa dag var hon nästan ännu sämre och låg i soffan hela dagen. En gång gick jag och hämtade en trasa och visade för henne, jag tänkte att jag kunde hjälpa till och städa eller nå´t, men hon sa bara till mig att låta bli och ha tålamod tills husse kom hem. Jag var snäll mot henne och löd, jag väntade tills husse kom så åkte vi ut och la ett spår han och jag. Jag skötte det perfekt! Och vet du vad jag hörde matte säga? Att hon har anmält mig till en spårkurs för att jag är så duktig på att spåra. Nu kan vi lära oss exakt hur man ska göra, det ska bli jättekul.

Nu ska jag berätta något annat. När vi var i Halmstad så höll husse på ute och var iväg och handlade och var hos grannarna och en massa grejer. Matte låg inne i soffan och snorade och läste en bok. När husse kom hem så satte han sig i köket för att läsa tidningen och jag var ute i trädgården. Då såg jag att han hade glömt att stänga grinden... hhmmm skulle jag våga gå ut en sväng? Ja, en lite koll kunde jag ju alltid göra på gatan (alltså bara inne på området) om inte annat för att se om dom märkte att jag var borta. 

Jag strosade iväg en ganska lång väg ska jag säga. Du vet, när man har fått nos på nå´t så är det inte så lätt att låta bli. Men jag höll hela tiden koll om någon såg mig och att jag inte gick allt för långt bort. Efter en ganska lång stund, då var jag flera kvarter bort, hörde jag husse vissla. Oj, jag vände och rusade tillbaka. Då såg jag honom sterra runt vid grinden fram och tillbaka med telefon och koppel, men då var jag redan frammme. Jag fick jättmycket beröm för att jag inte hade stuckit iväg. Det hade jag ju inte tänkte heller, men det var rätt kul att få strosa runt lite på egen hand. Man kan nästan säga att jag har varit på rymmen...

Dalahäst

Nu har det varit ganska tråkigt här hemma. Jag längtar till Halmstad och jag tror faktiskt att vi ska åka dit till helgen. Fast nu ska matte vara borta ett par dagar och då vet jag inte hur det blir här hemma. Mormor har flyttat så nu kan inte hon ta en promenad och komma till mig. Jag undrar hur det ska bli...

Matte tror nog att hon kan göra precis som hon vill när det gäller mig. En dag skulle hon på något möte och då kom hon hem mycket tidigare på lunchen än vad hon brukar. Jag trodde att det var en inbrottstjuv så jag skällde till rejält när det tog i dörren (jag blev lite rädd), men så såg jag att det var matte och då blev jag så glad. Men inte skulle hon vara hemma och äta, utan vi gick våran lilla runda i rasande fart och sedan åkte hon igen. Jag var så sur, så sur. Nå´t var jag tvungen att hitta på (jag är ganska skötsam annars), men då hittade jag en häst. Kul, en kompis att leka med. Men jag är ju lite brutal i mitt lekande så det blev inte så mycket till häst kvar efter en stund. Men matte sa att det gjorde inget, för den skulle ändå slängas. Hon hade hittat hästen i en kartong med gamla brev och minnessaker. Att vad hon har samlat på en massa bröte! Undra just vad hon hade tänkt ha det till.



I vilket fall så var vi i skogen igår och jag fick leta upp trasan. Nästan mitt i min sökväg satt en tant och plockade lingon! Så snopen jag blev när jag tittade upp och hon satt där. Hon blev nog lika snopen hon. Hon undrade nog om jag skulle attackera henne. Men trasan låg bara en liten bit ifrån och hon verkade lättad när hon såg att det var den jag var ute efter. Hon hade en gubbe med sig också en bit bort och han frågade om inte husse och matte skulle lära mig att leta efter svamp. Jo, kanske det sa matte. Men sedan viskade hon till mig, att hon tycker ändå inte om svamp så det är ingen ide´.

Men ikväll när vi gick runt Västersjön, så tappade matte sin handske (kanske tyckte hon att det var kallt och var tvungen att ha handskar på) och jag sprang tillbaka och hittade handsken och bar tillbaka den till matte. Då blev hon jätteglad.

RSS 2.0